So now you're gone and I was wrong, I never knew what it was like to be alone

I used to be my own protection, but not now
Cause my path has lost direction, somehow
A black wind took you away, from sight
And held the darkness over day, that night

And the clouds above move closer, looking so dissatisfied
And the ground below grew colder, as they put you down inside
But the heartless wind kept blowing, blowing

Gott nytt år!

Nu har vi ätit god mat och sånt. Sen ska vi iväg och kolla på lite fyrverkerier, mysigt mysigt.
OCH NU HAR ALLA FÅTT SITT EFTERLÄNGTADE BLOGGINLÄGG FRÅN MIG,
Jag sa aldrig att det skulle bli långt! :D mohahahahaha.

Kladdkaka!

Just nu står jag i köket och väntar på att klockan ska ringa. För jag har en kladdkaka i ugnen! :D Två minuter kvar, hihi.

-

Jag har visst slutat känna helt och hållet. Man skulle kunna säga att jag är död inombords. Jag har liksom stängt ute alla mina känslor, och för att hitta en åsikt om något åste jag anstränga mig mer än jag någonsin behövt förut.
Fy vilket helvete jag kommer att få när jag inte längre kan stänga ute mina känslor.

-

Det ska bli bättre nu.

Muse - Uprising

Jag förlåter er för erat senaste album... Men bara för att videon till Uprising är så bra :D



Skogspromenad!

ÅH vad jag älskar att gå lååånga, varma, leriga och blöta promenader i skogen. Eller inte.
Vi gick närmare 1 mil! Och när vi kommit fram till vårat "mål" tyckte lärarna att vi skulle hem också. Men jag och Petra var för trötta för det, så vi tog bussen istället :D
Därefter gick jag och fikade med Sussie. Drack vääärldens godaste latte med hallonsmak! Kärlek.


Btw så har jag blivit för upptagen med mitt stickande av en halsduk för att skriva i bloggen, så ni vet.
Men jag gör allt jag kan för att slita mig från garnet och skriva lite tråkig information till "alla" mina läsare :)


Puss och godnatt, nu ska jag sticka :D

Hm...

Idag var jag med om något konstigt; Jag hörde inte ett ord av vad en lärare sa. Först pratade vi lite, och helt plötsligt bara försvann hon. Och hur mycket jag än försökte så lyckades jag inte få tillbaka hennes röst. Jag provade med att ge henne min fulla uppmärksamhet genom att verkligen stirra på henne och sen ta mig närmre ifall det var mina öron det var fel på. Men det var det inte. Efter att ha bett henne upprepa meningen några gånger gav jag upp med att försöka tolka hennes ord, nickade, och gick därifrån.
Under lektionen började mina händer skaka som sjutton medan jag skrev, så jag var tvungen att avbryta flera gånger för att lugna ner mig (eller egentligen inte mig, bara mina händer). Efter lektionen satt jag i vilorummet med Amaia i en timme och därefter gick jag hem.

Rävsten imorgon

Imorgon åker vi dåe.
Jag orkar verkligen inte packa. Eller, jag har ju redan packat lite. Men det är svårt att komma ihåg allt. Och batteriena jag köpte till ficklampan passar inte! Ååååh. Och nu kom jag på att jag måste duscha också. ohno, gud vad jobbigt. Typ.

Men det här klippet är lite jätteroligt:
(Handlar typ om en tjej som glömde bort att sin pojkvän reste bort i två veckor, haha.)

KÖKSKRANEN DROPPAR.

För alla intresserade...

Igår rensade jag bland mina bilder lite. Så nu ligger dem flesta på ställen där man lätt kan hitta dem istället för att ligga lita huller om buller i olika mappar.

Nu ska jag leta upp en bild som går att leka med i photoshop. Jag återkommer med resultatet.





Jag passade även på att rensa papperskorgen igår, vilket jag inte har gjort på ett bra tag!

Officiell nioklassare

Sådärja. Bloggen är fixad och färgerna är borta, yay!
Fast nu är det nästan lite för svart-vitt... Jaja, tar hand om det någon annan gång.

I onsdags började då skolan. Jag gick runt och nervösa mig hela morgonen vilket orsakade att jag var nära på att missa bussen (Sov hos pappa). I Norrtälje mötte mötte jag Amaia, Mickis och Nilla samt Sebbe och Denise och tillsammans gick vi till skolan.
Skolan kändes väl ungefär lika jobbig som jag väntat mig, men med tanke på att jag hamnade i samma klass som mina vänner känns det redan att det blir bättre och bättre. Det enda jag oroar mig för nu är grupperingarna på rävsten och våra scheman. Vi får väl se hur det blir med det.
Men nu är vi i alla fall lediga på måndag och tisdag inför rävsten på onsdag. Jag har redan skrivit en packningslista så nu är det bara att tvätta och handla allt också. Dock har jag svårt att komma på bra frukost då jag varken gillar mackor eller risifrutti... hmm. Är inne på typ pannkakor och drickyoghurt. Några förslag?

-

Usch, nu börjar jag tröttna på alla glada färger i bloggen.
Idag blir det att göra om den helt!

SÄMÄSTER!

God dag alla glada! (Och alla mindre glada).
Nu är jag på semester med pappa och Lili! Vi började i tisdags och åkte då till farmor i Norrköping. Då hann vi väl inte göra så mycket mer än att äta och sen gå och lägga oss. Dagen efter var det dags för Kolmården! Vi kom fram runt elva tror jag, och gick därifrån igen vid klockan sex. Och ujujuj vad man hade ONT i fötter och ben. Det var ju inte lite varmt heller! Då blev pappas bil med A/C:n rena himmelriket.
Under dagen gick vi på delfinutställningen som Markoolio gjort (ni vet?), och det var inte mycket att ha. Det handlade mer om Markoolio och hans musik än delfinerna! >_> Jaja, det var coolt i alla fall. Efteråt åkte jag och Lili delfinexpressen (en liten bergo- och dalbana), och DET var roligt! Haha.
På torsdagen blev det kolmården igen. Där började vi med en safari-runda där man faktiskt fick SE djuren (till skillnad från själva parken), gick runt en sväng i parken för att kolla på de efterlängtade (av mig i alla fall...) elefanterna och surikaterna och åkte sen en sväng till i safariparken då detinte längre var lika fullt med bilar.
Igår satte vi oss då i bilen för att åka hit till Halmstad. Första stoppet på vägen blev gränna (Såklart!) där vi köpte oss polkagrisar och lite lunch.
Sen stannade vi på ett jättestort köpcentrum (som jag inte kommer ihåg namnet på nu...) där jag hittade en väska och en klänning.
Ungefär halvvägs hit från köpcentret (= typ en halvtimme) började pappa prata i telefon med någon om att åka tillbaka. När han la på frågade han: "Vem har tappat sin mobil?".
Lili hade både min och sin egen mobil i väskan trodde jag. Men så var det självklart inte. Jag hade glömt den i ett provrum på köpcentret...hehe... Så då var det ju bara att åka tillbaka och hämta den. Herregud vilken tur att en SNÄLL människa hittade den.
Idag åkte vi och hälsade på min andra faster (som jag inte träffat sen jag var 3-4 år), och ja, det var väl... mysigt... dom hade i alla fall världens gulligaste lilla kissemissunge.

Nu ska jag gå och vara sällskaplig med släkten, måste snart ringa hem Lili från sin "date" också.

Massa kramar!

Vad man kan göra på grönan utan åkband

I måndags åkte jag då till Borlänge för att träffa Elin!
Nästan direkt efter att jag kommit drog vi ut på långpromenad i ungefär tre och en halv timme,  en och en halv mil.
Andra dagen gick vi runt på kupolen och slösade lite pengar.
Tredje dagen följde vi med resten av hennes familj (som fortfarande bor kvar hemma...) till Falun.
Och dom andra dagarna satt vi mest inne och spelade kort.

Igår åkte jag och Hanna (Pert) till grönan för att gå på sommarkrysset. Och under dagen gjorde vi en film om Vad man kan göra på grönan utan åkband. Här är den!



Kommentera gärna.

Fotmisshandel

Berättade jag om mina nya skor?
Mina förra (två månaders "gamla" skor) gick sönder, så pappa var snäll och köpte ett par nya jättesöta ballerina till mig.
Efter tio minuters använding hade jag väldens jävla skavsår och blödde hur mycket som helst, så jag ställde undan dom i två dagar och fortsatte använda dom gamla under tiden (med hundra lager kompresser för att slippa smärtan, haha). Idag klistrade jag på ett plåster och en halv kompress på varje skavsår, drog på mig de nya skorna och gick till Hallstaviks centrum för att köpa hem lite grejs. På vägen lossnade både plåstren och kompresserna, så jag köpte en extra plastpåse att lägga skorna i, now way att jag går hem med stela skor som gnager på öppna sår.
Efter ungefär halva vägen hem gjorde det lite väl ont att gå barfota på varm asfalt (hur stavas det egentligen?), så jag började gå lite på sidan av vägen på grusigt gräs som inte kändes mycket bättre alls. Så jag föredrog den sjukt varma vägen. När jag kom hem hade jag fått blåsor under fötterna, så nu kan jag knappt gå alls.
Jag är nog den enda människan på jorden som lyckas misshandla sina fötter så mycket.

RSS 2.0